Låter du ditt barn underhållas med en smartphone eller surfplatta innan läggdags? Så påverkar skärmtiden ditt barns sömn!
Modern teknik och teknikrevolutionen vi idag upplever är fantastisk och en stor del av våra liv som. I mångt och mycket, hjälper, utbildar och stimulerar det våra barn. Men teknikrevolutionen sägs också vara anledningen till att sömnproblemen bland barn och ungdomar ökar. Att allt fler uppsöker läkare för sömnproblem och att skolorna larmar om brist på uppmärksamhet och trötta elever. Men hur ser egentligen kopplingen mellan deras teknikanvändande, skärmtiden och sömnproblemen ut?
Sömnens betydelse
Det sägs att barnens tre första år avgör deras framtida utveckling. Utvecklingen av hjärnan sker i en snabb hastighet och i detta skede spelar sömnen en avgörande roll. För utöver hjärnans utveckling styr sömnen minnet, immunsystemet, koncentrationen, humöret och mycket mer.
Skärmtiden har ökat
Sedan år 2009 har skärmtiden och användandet av smartphones och surfplattor ökat lavinartat. Och för många är det idag en oumbärlig del av vardagen. Barn är uppkopplade från tidig ålder, lär sig swipe:a på enheterna innan de lär sig prata och många tonåringar spenderar större delen av sin vakna tid med dem. Många föräldrar inkomponerar även digitala medier vid läggdags och bland ungdomar är det inte ovanligt att chatta, spela spel eller titta sociala medier innan det är dags att sova och långt in på natten.
Sömnstörningar bland unga ökar
Många forskare menar att teknikanvändandet bland våra barn, och särskilt tonåringar, har skapat en epidemi av sömnstörningar. Dessa kan, i sin tur, bidra till olika slags hälsoproblem. Man talat, bland annat, om fetma, depression, ångest, hyperaktivitet, ökad aptit, humörsvängningar, sämre reaktionsförmåga och försämrat minne.
Studie: Hur sömnbrist påverkar ditt barn
En studie som utfördes av en barnläkare från Harvard Medical School under år 2017 visade intressanta resultat. Nämligen att barn som inte sover tillräckligt i åldrarna 3-7 år är benägna att få mer problem med uppmärksamheten, den känslomässiga kontrollen och jämlikhet senare i barndomen.
Sömnbrist har alltså en direkt inverkan på förmågan att lära. Koncentrationen påverkas djupt och barn som lider av sömnbrist kommer därför att få det svårare att ta in och bearbeta information samt lösa problem. Forskning visar även att om ett barn bara förlorar en timmes sömn per natt, över en längre period, så sker det en återgång i utvecklingen av våra kognitiva förmågor.
Barn och ungdomars sömnbehov
Enligt ett sjukhus i Boston där man är specialiserad på att studera barns sömn uppskattas sömnbehovet i olika åldrar såhär;
1 år: 14 timmar
2 år: 13 timmar
3 år: 12 timmar
4 år: 11,5 timmar
5-6 år: 11 timmar
7 år: 10,5 timmar
8-10: år 10 timmar
11 år: 9,5 timmar
12-15 år: 9 timmar
16 år: 8,5 timmar
17-18 år: 8 timmar
Forskning och studier kring skärmtidens påverkan
Nya studier visar att eftersom barn och ungdomars hjärna, ögon och sömnmönster fortfarande utvecklas är dem särskilt sårbara för de sömnstörande effekter som de kan få av sin skärmtid. Docenten Monique LeBourgeois, vid University of Colorado Boulder, kunde i en studie konstatera att barn och ungdomar som spenderar mycket tid framför en skärm löper större risk att drabbas av sömnproblem. I studien där man undersökte barn och ungdomar i åldern 5-17 år från hela världen kunde man i 90% konstatera att mer skärmtid var förknippat med senare sänggående, mindre sömn och sämre sömnkvalitet. Här spelar såväl biologi som neurologi och miljöfaktorer in.
Tidpunkten
Användningen av elektronik innan läggdags kan leda till att barnets sovtid minskar eftersom de statistiskt sett lägger sig senare.
Innehållet
Att engagera hjärnan med spännande eller provocerande intryck före läggdags kan utlösa känslomässiga och hormonella svar i kroppen, så som adrenalin. Detta kan sedan göra att barnet känner sig uppe i varv och har svårt att somna.
Ljuset
Ljus från elektroniska enheter kan störa kroppens naturliga cirkadiska rytm, öka hormonet kortisol och därmed vakenheten och således undertrycka frisättningen av hormonet melatonin, vilket är viktigt för att reglera vår sömncykel.
Ögonen är inte fullt utvecklade för skärmtiden
Vid den ålder som studien berörde är ögonen inte fullt utvecklade och därför är barn mer känsliga för ljusets inverkan än vad en vuxen är. Man vet också att pupillerna hos yngre är större och mer transparenta och därför är deras känslighet också högre. En känslighet som sedermera enklare rubbar den cirkadiska tiden, den inre klockan och individuella dygnsrytmen.
Den cirkadiska tiden hos barnet
Den cirkadiska tiden reglerar kroppens förmåga att somna och vakna. Men exponeringen av artificiellt och blått ljus från elektroniska enheter förvirrar. Ljus är nämligen helt avgörande för vår hjärna. För när ljuset från skärmen träffar näthinnan i ögat händer nämligen något. Det signalerar, i sin tur, till det cirkadiska systemet att trycka undan sömnhormonet melatonin och istället ökar vakenhetshormonet kortisol. Kortisolet säger, helt enkelt, till kroppen att ställa in sig på vakenhet, dämpar tröttheten och den naturliga dygnsrytmen tappar greppet om barnet.
Hormonerna styr oss
Slutsatsen har kunnat göras efter studier på vuxna och barn i skolåldern. De utsattes då för samma mängd och intensitet av ljus. Resultatet visade att melatonin-nivåerna hos barnen sjönk dubbelt så mycket som hos de vuxna. Man ska också vara medveten om att hormonnivåerna i kroppen kan förändras när ett barn genomgår puberteten och de interna signalerna om när man ska vara vaken kan alltså vara svagare i tonåren. Denna svaghet av melatonin och kortisol innebär att tonåringar är mer mottagliga för yttre signaler som ljus och ljud vilket sedan håller dem vakna.
Vad kan jag som förälder göra med skärmtiden?
Låt oss inte glömma att teknik, trots allt, är viktigt och ett avgörande element i våra vardagliga liv, det handlar bara om att vi måste hitta en balans för att det ska gagna vår hälsa. Forskning visar att små justeringar i vårt vardagliga liv kan göra stor skillnad och få betydande konsekvenser för ditt barns funktion under dagtid. Här kommer några tips som kan hjälpa dig på vägen;
Ta bort distraktionsmomenten:
En bra tumregel för att försöka skapa en bättre sovrutin kan vara att inte använda teknik en timme innan läggdags. Låt istället ditt barn lägga tiden på att, till exempel, läsa en bok, skriva eller någon annan lågkognitiv aktivitet som kommer gynna deras trötthet. Tänk på att denna tumregel borde gälla alla i familjen för att det ska fungera bäst.
Skapa rutiner:
Försök att vidhålla en stående tid för läggdags. Försök även att hålla helgerna reglerade för bästa resultat.
Utomhusaktiviteter:
Försök att få ditt barn att lägga ner skärmen och vistas utomhus något under dagen. Kanske en promenad, lite träning eller annan aktivitet. Det naturliga ljuset gör nämligen mirakel för vår naturliga sömncykel.
Mat och dryck:
Tänk på vad ditt barn stoppar i sig och i särklass om kvällen. Studier visar att vi tenderar att äta mer och obetänksamt när vi spenderar tid framför skärmar. Det kan till exempel vara lätt att det slinker ner mycket socker eller koffein vilket alltså inte främjar vår sömn.
Tänk på sovrumsmiljön:
Gör det ombonat och inbjudande, tänk på färger, textilier och ljus. Allt detta kan påverka och förbättra din sömn.
Gör intresseanmälan idag!
Lämna dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig helt kostnadsfritt.
Relaterade inlägg:
6 tips till att få ditt barn att sova bättre
Denna blogg drivs av Learning to Sleep som är Sveriges enda digitala sömnmottagning. Hos oss arbetar legitimerade psykologer specialiserade på sömn och sömnproblem. Läs mer om vår behandling.