Visste du tarmfloran styr en god natts sömn? Tro det eller ej men det som pågår i magen just nu kommer också spela en stor roll för hur väl sover inatt.
När man testat alla knep men ändå ligger där sömnlös i sängen är det lätt att känna hur frustrationen kommer krypandes. Och detta är inte ovanligt. Ca 30 % av världens befolkning lider idag av sömnproblem.
Och visst, det finns många knep och trix men kanske är du en av dem som bör börja med att titta på hur magen mår? För hur står det till med tarmfloran egentligen?
Tarmarna och tarmflorans funktion
Förr trodde man att tarmarna endast var till för att reglera matsmältningen. Men efter mycket forskning och studier har det visat sig att tarmarna har en mycket större och viktigare funktion än så. För kanske tänker man inte på att tarmarna påverkar hjärnan? Och att hjärnan, i sin tur, är en stor, bidragande faktor till hur väl vi sover. Tarmarna har nämligen en stor inverkan på många neurologiska funktioner. I själva verket innehåller dem så mycket neuralvävnad att man till och med kallar dem ”den andra hjärnan” ibland. Dessutom är det tarmarna som har hand om 30 olika typer av neurotransmittorer. Därtill innehåller tarmkanalen 100 miljoner neuroner, vilket är mer än den mängd som finns i ryggmärgen. Det är också här som 95% av vårt serotonin blir producerat.
Så påverkar serotonin sömnen
Serotonin är i folkmun mer känt som ”lyckohormonet”. Detta eftersom det är den neurotransmittor som påverkar många funktioner i kroppen. Det har, bland annat, en kraftfull effekt på humöret och kognitiva funktion. Dessutom spelar det även en mycket viktig roll för att reglera kroppsklockan och sömncyklerna. Men kroppen producerar inte, per automatik, den perfekta mängden serotonin varje dag. Utan hur mycket som blir producerat påverkas av en rad faktorer. Man talar, till exempel, om mängden naturligt ljus, kosten och hur mycket motion vi får. Och mängden serotonin har, i sin tur, en verklig inverkan på sömnen. För medan många känner till att melatonin är sömnhormonet som gör oss trötta så är det få som vet att serotonin är föregångaren som krävs för att melatoninet ska bli skapat.
Melatonin och tarmfloran
Tarmarna innehåller över 400 gånger mer melatonin än epifysen vilket annars är en viktig körtel för välmåendet och hormonbalanseringen. Dessutom är det den körtel som producerar melatonin. Men forskning har visat att tarmprodutkionen av melatonin förblir stabil, även efter att man opererat bort epifysen. Detta är ett tydligt tecken på tarmarnas grundläggande och autonoma funktion för kroppens sömn- och vakenhetsrytm.
Hur fungerar sömnen?
– Cirkadiska rytmen
Sömnen baseras till stor del av den cirkadiska rytmen. Denna styrs, i stort sett, av specifika nerver inom hjärnans hypotalamus. Detta är ett konstant, dygnet-runt-system som också påverkar en rad olika fysiologiska processer i kroppen. Du kan tänka på den cirkadiska rytmen som ett kontrollrum av högsta rang. Ett rum som, ur många aspekter, avgör vad som ska ske och inte. Man talar exempelvis om matsmältningen, aptiten, blodtrycket, immuniteten, kroppstemperaturen, mentala vakenheten och frisättningen av olika hormoner. I övrigt bidrar den också till att reglera sömncyklerna
…När cirkadiska rytmen rubbas
Tyvärr är dock hypotalamusen och cirkadiska rytmen starkt påverkad av yttre faktorer. Detta betyder att det som händer runtomkring oss också kan påverka den och sedermera sömnen. Ljus är ett utmärkt exempel på en yttre faktor som påverkar hypotalamusen och cirkadiska rytmen. Detta eftersom det filtreras genom våra ögon och signalerar till hypotalamusen att det är dags att vakna. Hypotalamus skickar sedan vidare dessa ”väckningssignaler” för att sätta igång andra organ, körtlar och fysiologiska system i kroppen. Den berättar också för kroppen att producera mer av vakenhetshormonerna och andra neurotransmittorer som påverkar den biologiska klockan.
…Varför störs den cirkadiska rytmen?
Idag spenderar människan mer och mer tid inomhus. Och eftersom den naturliga dosen dagsljus blir mindre betyder det att hypotalamusen inte längre går i takt med en naturlig rytm. Istället blir vi utsatta för konstgjord belysning, dataskärmar, tv-apparater och telefoner. Enheter som alla skickar ljussignaler till hjärnan – och detta långt efter att solen gått ner. Vad detta betyder är att vi får för mycket ljus på natten och inte tillräckligt under dagen. Detta stör hypotalamusen, cirkadiska rytmen och alltså serotoninproduktionen vilket resulterar i att sömncyklerna lättare störs och sömnproblem uppstår.
Tarmfloran och dess egna rytm
Man har kunnat påvisa att tarmfloran följer sin egen cirkadiska rytm. Samt att dygnscyklerna i tarmfloran verkar parallellt med kroppens egna cirkadiska rytm. Till exempel finns det ett skiftbyte i tarmbakterierna när mörkret faller. Detta tyder på att de båda kan interagera och således också störa sömnen.
Tarmarna och hjärnans samband
Vagusnerven är människans längsta kranialnerv och den nerv som förbinder hjärnan med tarmen. Hela 90 % av fibrerna i denna nerv överför information från magen och tarmen till hjärnan. Vidare utgår vagusnerven ifrån den förlängda märgen i hjärnstammen och består av cirka 80 000 nervtrådar. Nervtrådar vars aktivitet till 80% består av att samla in data om vad som pågår i kroppen. 20% av aktiviteten går också åt till at styra processer i kroppen. Den styr bland annat svalget, stämbandsmusklerna och skickar vidare impulser från lungorna, hjärtat, levern och mag- och tarmkanalen. Också detta talar sitt tydliga språk när man talar om tarmfloran, det vill säga tarmarnas korrelation med hjärnfunktionen.
Tarmfloran kommunicerar med nervsystemet
Man har även konstaterat att otaligt många bakterier i tarmfloran också kommunicerar direkt med nervsystemet. Faktum är att det är i en så stor utsträckning att en viss mikroflora också kan påverka serotoninproduktionen. Detta betyder alltså att tarmfloran kan minska serotoninnivån och i sin tur störa sömnen. Omvänt så har det visat att sömnstörningar också påvekar tarmfloran negativt. Till exempel visade en studie att jetlag från en 10 timmars flygning var tillräcklig för att orsaka en tillfällig obalans i tarmen. Något som korrigerades så snart testpersonerna sovit normalt igen. Alltså är små mängder sömn med dålig kvalitet tillräckligt för att påverka oss negativt. Och eftersom den ena påverkar den andra är det lätt att det blir ett självförstörande mönster med dålig sömn och dålig tarmflora.
Forskning om tarmfloran och hur den påverkar sömnen
Stress och humör:
Det finns bevis för att tarmfloran kan påverka känslorna och humöret. Också stress, depression och ångest är tätt kopplat till detta och gör det i sig svårare att somna. Brist på sömn påverkar i sin tur våra goda tarmbakterier.
Hormoner:
Tarmbakterierna är involverade i att producera viktiga hormoner och neurotransmottorer, såsom serotonin, GABA och dopamin. Alla spelar en viktig roll för humöret och förmågan att kunna sova.
Smärta:
Ohälsosamma tarmbakterier kan öka känsligheten mot smärta och detta påverkar sömnen av uppenbara skäl. För vem kan sova gott om man har ont? Stressen av detta kommer också i sig att förvärra din uppfattning av själva smärtan.
Testa din sömn
Gör vårt kostnadsfria och snabba sömntest idag om du är orolig över din sömn
Relaterade inlägg:
5 livsmedel som får dig att sova bättre
Denna blogg drivs av Learning to Sleep som är Sveriges enda digitala sömnmottagning. Hos oss arbetar legitimerade psykologer specialiserade på sömn och sömnproblem. Läs mer om vår behandling.